Mona Sahlin - lär av SKAVLAN!

Frisk ljus morgon. Men vilket dunkel. Mona Sahlin i DN: "Det handlar inte om att bli populär - utan att få respekt"

Nu kommer det inte nån fras: Jag sätter kaffet i halsen.

Det gör jag inte. Jag faller ner i missmod. Är det november, är det snösörja, är det kolmörkt på morgonen?

Står pendeltågen stilla?

Nej, det är Mona.

- Jag har varit med så länge...

Som hon börjar i en intervju, publicerad idag. Den har krävt två reportrar.

Respekt. Ja, det är vad soldater känner för regementschefen.

När jag gick i plugget kände jag respekt för rektorn. Speciellt när jag blev uppkallad till rektorsexpeditionen.

Nedslagna ögon, vågar inte säga något, vill bara försvinna.

Jag röstade inte på rektorn.

En enda reporter i P1 intervjuar nu på morgon Skavlan - mannen som kommit till svensk tv och visar oss hur en människa kan vara. När hon är som bäst.

Det finns inga hemligheter bakom Skavlan. Han är begåvad. Och han vet vad som krävs för att människor ska sitta kvar i tv-soffan, sluta zappa.

Det handlar om atmosfären, att skapa en stämning, menar han.

De som medverkar ska känna trygghet. Ordet respekt hör man inte ens suset av.

Att göra fel: Det kan vara bra om man gör fel.

Visst. Skavlan betonar det mänskliga.

Och känslorna. Han räknar väl upp ett tiotal känslor som skapas när han gör program.

- Det värsta som kan hända är likgiltighet.

När människor märker ifall det är ett program till som man ska ta sig igenom därför att alla andra... hela detta elände som tynger många program i tv. Tynger dem som cementblock. Likgiltigheten.

Skavlan tar sig själv på allvar, som alla som har humor gör. Han vet hur gästerna ska sättas samman.

Det måste bli konflikter, skratt, tårar. Det kan bli vad som helst.

Men ändå inte. Ty över allt vakar just Skavlan. Han är påläst. Som ett favoritprogram han gjort nämner han ett där författaren Amos Oz medverkade. Oz är en av världens nu levande bästa författare.

Jag tänker: Skavlan läser på. Sen tänker jag: Skavlan läser.

Så kan det vara. En intelligent människa som tycker om att läsa. Som inser att kan han få med Amos Oz ska han ta chansen.

Något hyckleri finns inte i radiointervjun nu på morgonen. Tv-programmet nu på fredagskvällen spelades in igår. Det är lite nedklippt. Men de stuvar inte om i det.

"Vi erbjuder verkligen något nytt", säger Mona Sahlin i intervjun i DN. "Det finns något oerhört attraktivt i tyngden

och erfarenheten som finns hos socialdemokratin. den frihetliga gröna dimensionen som miljöpartiet alltmer..."

Jag orkar inte läsa färdigt den l-å-n-g-a meningen. Den som börjar med att Mona erbjuder något nytt.

Någon författare eller konstnär nämns inte. Ingen enskild människa.

Ändå vill Sahlin "minska klyftorna mellan människorna".

Genom respekt tydligen. Respekt för Mona.

Den lättsamma inställning som Skavlan har till sig själv är en av nycklarna till hans framgång. Intuitionen. Känslan för vad som får människor att gå igång. Att säga saker de inte tänkt säga för att det är för ... pinsamt fräckt, avslöjande.

Skavlan har en förmåga att ge av sig själv. Intrycket är: Han är generös.

Utan att tänka närmare på saken känner miljoner just detta. I Sverige och Norge som nu samsänder. Alla känner något liknande: Vi behöver möta en människa som har något att ge oss. Även om det är genom en tv-ruta.

Hur mycket tror ni att de flesta har att välja på?

Han är bäst utan manus, säger han. Han har sitt manus i huvudet.