Ta inte ifrån mig MITT storbråk

De gör sitt bästa på Svenska Dagbladet och sätter rubriken STORBRÅK.

Såklart gäller det Jan Guillou och Peter Bratt. Och IB-affären, salig i åminnelse.

Nu är det emellertid så att STORBRÅKET är mitt. Det står i alla möjliga tidningar i Västra Sverige. Göteborg är Sveriges ansikte. Glöm aldrig det!

Mitt storbråk handlar om mig själv och Cecilia Gyllenhammar. Jag har inte ens hälsat på denna författare. Men jag har stått på samma podium som hon i Skövde. I måndags.

Det är inte varje dag man blir inblandad i storbråk och jag vill så gärna ha det här för mig själv.

Mikael Olmås ringde just idag , fyra dagar för sent. Han jobbar på Sveriges Radio i Borås.

Enligt Mikael så har Cecilia hoppat av en föreläsning i Kinna därför att hon är så arg på mig. Det enda jag vet om Kinna är att ett statsråd som brukade allas Kinna-Ericsson kom därifrån.

Sen är det Krister Persson från Borås Tidning. Vad handlar det hela om, undrar han.

Precis som Börje Andersson från Västgöta Tidningar.

Verkligt STORA RUBRIKER tar Expressen till: STORBRÅKET.

Och en bild av mig (självklart är mitt namn felstavat) och en bild av Cecilia.

På sidan 8 står det att jag fått sparken. Eftersom jag inte har någon anställning så undrar jag vad som menas.

Jag pratar med alla som ringer: Roland Johansson t. ex (han är själv från Skövde) som ringde igår kväll. Men vad man än säger så blir det feeeel! Wrong. Åt helskotta.

Sånt händer inte mig varje dag. Jag bad de vänliga damerna på biblioteket i Skövde att dokumentera allt som skulle sägas. Det hade de aldrig någonsin gjort vid något författarbesök, men de skaffade två tonband. Eller fler.

Dock! Bandspelaren de hittade var trasig. Ett bibliotek är ett enda stort arkiv. Till ett arkiv hör ljudarkiv. Statens arkiv för ljud och bild är till för alla, utom en del som bara får användas av forskare. Såna som jag själv.

Det är synd om människorna, som Strindberg sa. Särskilt synd är det om alla de reportrar som inte var i Skövde i måndags.

De ringer som tokiga getingar som vaknat till liv i den högsommar som återuppstått här på Västkusten.

Någon måste de stinga. Det får väl bli mig, då. Vad spelar det för roll?

Någon kommentar från fru Gyllenhammar står inte att finna. Hon gömmer sig i något slott eller någon koja. Det är hennes ensak.

Jag gömmer mig inte för någon. Nu ska jag till Göteborgs stadsbibliotek och tala om mina böcker.

Har jag tur så blir det STORBRÅK igen. Jag menar att ett storbråk måste vara aktuellt, högst en vecka.

Att dra upp ett av Jan Guillous gamla bråk, som nu är inne på sitt 25:e år och kalla det storbråk är fantasilöst. Kan inte Svenska Dagbladet komma med något nyskapande i stil med GAMMELMANSFEJDER?