fredag 2 oktober 2009
Roman Polankski och nollan Magnus Sundholm
Roman Polanski har gripits i Scheiz och riskerar utlämning till USA. Han begick ett brott gör 31 år sedan.
Polanski är en av världens förnämsta filmregissörer. Han har givit oss, publiken, så mycket att han skulle - i rättvisans namn - få slippa Magnus Sundholm.
Denne är nöjeskrönikör i Aftonbladet. Han skriver från Hollywood där han har bott alltför länge, vad jag förstår.
Igår, fredag, skriver Sundholm och anklagar Polanski. Sundholm skriver helt enkelt av vad amerikanska medier lägger Polanski till last. Det rör sig om en våldtäkt på en 13-åring för 30 år sedan.
Detta räcker som sakupplysning. Men. I detalj beskriver Sundholm hur övergreppet gick till.
Det är den värsta sortens journalistik som existerar. Blåögda kändisputtar som gottar sig i gamla brottsprotokoll. Skadeglada och intresserade av att tjäna ännu mer pengar på Gamla Skandaler.
Puritanska, konservativa murvlar i det republikanska Californien får tjäna som källor. Kan man mjölka ur lite mer ur den där våldtäkten?
Sundholm förefaller så att säga helkorkad och refererar tll en kolumnist i Los Angeles Times, Steve Lopez: Skulle de ha engagerat sig lika hårt för en vanlig" sexbrottsling för att han vunnit en Oscar?
"De" är t.ex. Martin Scorcese, David Lynch, Debra Winger.
Sundholm inser inte att han skriver för en svensk publik. Hans uppgift är väl för höge farao att redogöra för preskriptionsreglerna när det gäller brott.
I Sverige preskriberas ett mord efter 25 år. Det gäller även ifall offret är en statsminister.
Har ingen skyldig kunat påträffas och dömas så försvinner brottet.
Frågan från en svensk publik är: Hur ser preskriptionsreglerna ut i Caifornin, där brottet begicks? Eller är det kanske ett federalt brott? Troligen inte.
Finns det en allmän opinion eller några liberala grupper som arbetar för att sänka preskiptionstiderna?
Skall en person som är misstänkt för våldtäkt kunna förbli misstänkt för detta brott hela sitt liv?
Sundholm har i sin enfald dömt Polanski. Men någon rättegång har inte ägt rum.
Så här avslutar Sundholm sin krönika:
"En sak är klar. Att som Polanski ha Woody Allen på sin sida i det hr fallet torde inte öka sympatierna för den fällde - särskilt inte utanför Hollywoods gränser".
Jaså, minsann. Det handlar inte om Polanski, du Sundholm. Gör dig inte till!
Yttrandefrihet är självklart av godo. Men alla idiotier behöver inte tryckas.
Sundholm skriver på fredagar. Ibland gör han verkliga bottennapp. I Aftonbladet kan ni se hur botten har gått ur på sidan 7 i Nöjesbladet.
Hur är det möjligt? Lågenvattenmärke är bara förnamnet.
Ursäkta så mycket att jag använder denna fras "...är bara förnamnet."
Ibland kan man inte låta bli.
Gå hem och dra några gamla skvallertidnngar över dig, Sundholm.
Eller sup dig full. Vad som helst. Jag begär inte att du ska börja tänka, eftersom det vore för mycket begärt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar